Christer är njurtransplanterad

Christer är 36 år. Christer är sambo med Patricia och paret har tillsammans sonen Marcus. Familjen är bosatt i en mindre ort ca tre mil från sjukhuset. För ett par år sedan förändrades hans liv radikalt. Han sökte läkare för en envis näsblödning. Vid läkarundersökning fann man att Christer hade grav njursvikt och på grund av detta ett uttalat förhöjt blodtryck.

Kort därefter började han med peritonealdialys. Relativt omgående fick Christer genomgå en omfattande medicinsk utredning. Syftet var att se om han var i skick att genomgå en njurtransplantation. Ett av de första stegen var att leta efter någon nära anhörig som skulle kunna donera en njure. Någon självklar donator fanns inte och därför fick målet vara att komma upp på väntelistan för att få en njure från en avliden person (en nekronjure). Christer försågs med en minicall-sökare för att man alltid skulle kunna nå honom. Det blev naturligtvis en stor omställning för hela familjen.

Tiden i dialys gick förhållandevis bra och trots att det ibland var jobbigt kunde Christer ta hand om sonen Markus medan sambon Patricia arbetade. Efter drygt tre år med påsdialys ringde det på telefonen. Det var transplantationscentrum som ringde och talade om att det fanns en njure som skulle passa Christer. Operationen gick smidigt, men det tog nästan sex dagar innan den nya njuren kom i gång att producera urin. Men efter detta har allt gått bra och Christer har nu endast ett lätt förhöjt kreatininvärde. Han slipper nu flera av de läkemedel han haft tidigare men måste i gengäld äta tre olika läkemedel för att förhindra avstötning av transplantatet.

De första tre månaderna efter transplantationen gick Christer på kontroller på transplantationsenheten. Det blev en hel del taxiresande eftersom Christer bor ca 30 mil därifrån. Han går nu på kontroller på den njurmedicinska kliniken vid hemmasjukhuset.

Varje år utförs ca 350 njurtransplantationer i Sverige varav ca 100–150 är njurar från levande donatorer (living donor-transplantation).
Väntetiden för en nekronjure (njure från avliden person) är ca tre år efter det att man ställts på transplantationsväntelistan.
Inför transplantation med levande givare sker en omfattande utredning av givaren som måste vara ”kärnfrisk” för att bli accepterad som donator.
Det är en fördel om givaren och donatorn har samma blodgrupp men det finns i dag tekniker för att klara av transplantationer även över blodgruppsgränserna.
Andelen njurtransplantat som fungerar ett år efter transplantationen är över 90 %.
Efter njurtransplantationen medicinerar man med anti-avstötningsmediciner. En av medicinerna är kortison.

Njurdagboken är framtagen av
Pagels A*, Wång M*, Eriksson A**, Magnusson A* och Melander S**
*Karolinska Universitetssjukhuset, **Universitetssjukhuset i Linköping.