Njurarna och dess funktioner

Kroppens reningsverk

Normalt har man två njurar. Man brukar inte kunna känna njurarna eftersom de ligger mot ryggraden, väl skyddade och täckta av revbenens nedre del. Varje njure är formad som en böna, 10–12 centimeter lång och väger ungefär 150 gram. Njurarna omges av en tjock kapsel av stram bindväv och rikligt med skyddande fett. På framsidan täcks njurarna av bukhinnan.

Njurarna kan liknas vid kroppens reningsverk, de renar blodet från slaggprodukter, vilka lämnar kroppen via urinen. Även läkemedel utsöndras via njurarna. Njurarna är även viktiga för att reglera bl.a. vätskebalansen, salter (elektrolyter), mineralämnen, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. Tillsammans består njurarna av ungefär två miljoner filtreringsenheter, så kallade nefron. Varje nefron består av glomerulus, ett bollformat nystan av små blodkärl och en rörslynga, (tubuli), som urinen filtreras ut i.

Urinen innehåller överskottsvatten, slaggprodukter, salter och vätejoner som kroppen behöver göra sig av med för att må bra. Normalt kissar man ca 1-3 liter per dygn. Den färdiga urinen mynnar först ut i njurbäckenet och förs sedan till urinledaren för att sedan ledas vidare till urinblåsan. Njurarna ”arbetar” dygnet runt och deras kapacitet att rena blod är mer än dubbelt så hög än vad som egentligen behövs. Detta innebär att det är möjligt för en fullt frisk person att ge bort (donera) en njure.

Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå, och är delvis täckta av bukhinnan. De nedersta revbenen skyddar njurarnas övre delar.
Varje njure innehåller en miljon nefron – ett nefron är ett litet reningsverk som filtrerar blodet, så att blodceller och nödvändiga substanser stannar kvar men överflödig vätska och slaggprodukter avlägsnas ut till urinen som sedan kissas ut ur kroppen. Blodet kommer in i njuren genom pulsådern. Njurarna arbetar dygnet runt och urin produceras kontinuerligt. Urinen forslas sedan via urinledaren till urinblåsan.
Bild från Wikipedia

Njurarna och vattenbalansen

Det är väldigt viktigt att kroppens vattennivå regleras och kontrolleras. För mycket vatten i kroppen kan leda till svullnad, högt blodtryck och andningsproblem. Njurarna fungerar ungefär som ventilen i ett handfat. När vattennivån stiger och når den lilla ventilen leds vattnet ut i avloppet i stället för att rinna ut över golvet. Njurarna ser till att vattennivån inte blir för hög genom att de producerar urin av överflödig vätska. Normalt kissar man ca 1-3 liter per dygn.

Njurarna och blodtrycket

Man kan säga att njurarna är ”hjärnan” bakom kroppens långsiktiga kontroll av blodtrycket. Om blodtrycket stiger svarar njurarna genom att göra sig av med vatten och salt via urinen. Då sjunker mängden blod och trycket minskar. Om blodtrycket däremot sjunker ”sparar” njurarna på vatten och salt vilket gör att urinproduktionen sjunker och blodtrycket stiger.

Kroppens vattenmängd är alltså en av de viktigaste faktorerna för blodtrycket. En annan mycket viktig faktor är blodkärlens diameter. Njurarna påverkar detta genom att bilda ett hormon (renin) som reglerar blodkärlets diameter.

Njurarnas roll i salt- och syrabasbalansen

Alla celler i kroppen har en unik uppgift. För att varje cell ska kunna fungera är cellens omgivning viktig. Blodet försörjer cellerna med syre, vatten och energi. I blodet finns också lösta salter och det är nödvändigt att dessa finns i lagom mängd. Såväl för mycket som för lite kan vara skadligt och göra att cellerna inte fungerar som de ska. Det är också viktigt att blodets surhetsgrad (pH) är på rätt nivå för att cellerna skall må bra. Njurarna reglerar salt- och surhetsgraden i blodet genom att kontrollera kroppens upptag och utsöndring av bl.a. vätejoner, natrium och kalium.

Njurarna och skelettet

Skelettet är en levande vävnad som hela tiden omformas. Ett starkt skelett kräver balans mellan skelettets byggstenar och då spelar bl.a. kalcium och fosfat en viktig roll. Njurarna jobbar med att bilda vitamin D; ett vitamin som behövs för att kalcium ska kunna tas upp från maten i tarmen. Dessutom reglerar njurarna fosfatnivåerna i blodet.

Njurarna och blodet

Blodkropparna i blodet bildas kontinuerligt i benmärgen. Genom att producera ett hormon som kallas Erytropoietin (Epo) reglerar njurarna antalet röda blodkroppar i blodet, som bidrar till att blodet håller normala blodvärdesnivåer (Hemoglobinvärde).

Sammanfattning: Vad gör njurarna?

  • Kroppens ”reningsverk”

Reglerar:

  • Urin och vätskebalans
  • Salt- och mineralbalans
  • Reglerar blodtryck
  • Reglerar blodets surhetsgrad (pH-värde)
  • Aktiverar D-vitamin
  • Producerar hormoner (ex. påverkar blodvärdet)