Startsidan
Skriv ut

Blodprover

Kreatinin
Kreatinin är ett ämne som normalt bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen. Förhöjt kreatininvärde tyder på försämrad njurfunktion. Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa. Muskulösa personer kan ha något högre värden utan att njurfunktionen är försämrad.

Normalvärde: < 100 μmol/L.
Cystatin-C
Blodprov för att undersöka njurfunktionen. Detta prov är mer specifikt än kreatininprovet och kan upptäcka njurfunktionsnedsättningar tidigare (se “Kreatinin” ovan).

Normalvärde:
Ålder 20-50 år: <0,99
Ålder ≥51 år: <1,25
Urea
Urea är ett annat prov som används för att värdera njurfunktionen. Vid försämrad njurfunktion ansamlas urea i blodet. Urea bildas vid nedbrytningen av proteiner i kosten. Ett förhöjt ureavärde tyder på nedsatt njurfunktion.

Normalvärde: 3.0-9,0 mmol/L.
Njurfunktionsprov/Clearance/GFR
Kreatinin och urea är två ämnen som ansamlas vid njursvikt. Det är viktigt att poängtera att dessa ämnen endast är indirekta mått på njurfunktionen. Ett bättre och exaktare sätt att bestämma njurfunktionen är att se hur mycket blod njurarna kan rena per minut. Man kallar detta för clearancevärde eller glomerulusfiltration (GFR).

Det finns två metoder att mäta njurfunktion. Med den ena mäter man ett ämne som normalt finns i kroppen och som utsöndras via njurarna. Det ämne man vanligen väljer är kreatinin. Vid bestämning av kreatinin-clearance får du samla urin under ett dygn, och man tar även ett kreatininvärde i blodet. Därefter kan man beräkna ditt clearance.

Den andra och mer exakta metoden är att tillföra ett ämne som man sedan mäter och ser hur snabbt det försvinner ur kroppen. De substanser man vanligtvis använder är iohexol (jodhaltig röntgenkontrast) eller crom- EDTA (en radioaktiv isotop). Normalvärdet för clearance/ GFR är: 80-120 ml/min (värdet blir lägre med stigande ålder). Ett lägre värde anger sämre njurfunktion.

Normalvärdet för clearance/ GFR är: 80-120 ml/min (värdet blir lägre med stigande ålder). Ett lägre värde anger sämre njurfunktion.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin brukar också kallas för ”blodvärde”. Det är ett äggviteämne som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobinets huvudsakliga uppgift är att binda syre och transportera det till kroppens olika vävnader. I njuren bildas hormonet erytropoietin som har en viktig roll vid bildandet av röda blodkroppar. Vid försämrad njurfunktion får man brist på detta hormon, och detta leder i sin tur till att blodvärdet sjunker.

Normalvärde: 120-150 g/L (kvinnor). 130-165 g/L (män). Målvärde vid njursvikt och behandling med erytropoetinstimulerande läkemedel ESL: 100-120 g/L.
HbA1C
Detta prov är ett viktigt komplement till blodsockerkontroller vid diabetes, och kan ses som en kontroll på hur diabetesbehandlingen fungerar. HbA1C mäter hur mycket blodsocker som fastnat på hemoglobinet (det röda färgämnet), och är ett mått på hur medelblodsockret legat under de senaste 6-8 veckorna. Ju mer socker det finns i blodet desto mer fastnar på de röda blodkropparna och desto högre HbA1C . Ett högt HbA1C -värde betyder att diabetesbehandlingen inte är tillräcklig, blodsockret har i snitt legat för högt. Ett lågt värde betyder att blodsockret i snitt legat lågt. Observera att HbA1C inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt tabellen nedan.

HbA1C
mmol/mol
HbA1C %
(tidigare mätmetod)
Medel P-glukos
mmol/L
42
5
5-8
63
7
9-12
83
9
12-17
104
11
18-25

Riktvärden
 
God kontroll
Gränsområde
Otillfredsställande
Diabetes typ 1
<=6%
6-7%
>7%
Diabetes typ 2
<=5%
5-6%
>6%

Ferritin
Ferritin är ett äggviteämne som binder järn. Ferritin används som ett mått på kroppens depåer av järn. Ett lågt ferritinvärde talar för att mängden järn i kroppen är låg vilket kan leda till att järnet inte räcker till för att bilda hemoglobin.

Normalvärde: 34-275 μg/L.
Hypokroma erytrocyter
Detta prov kan tas för att kontrollera blodbrist och järnbrist. Vid järnbrist minskar bildningen av hemoglobin och de röda blodkropparna blir små och bleka (hypokroma). Hypokroma erytrocyter är röda blodkroppar med låg hemoglobinkoncentration.

Normalvärde: <5%.
Natrium
I blodet finns en mängd olika salter. Natrium är det salt som finns i störst mängd och som spelar en viktig roll för kroppens vattenbalans. Ett högt natriumintag kan leda till att det ansamlas för mycket vätska i kroppen. Denna övervätskning kan bero dels på att natrium binder vätska, dels att natrium ger ökad törst.

Normalvärde: 136-148 mmol/L.
Kalium
Kalium är ett viktigt salt som behövs för att nerver och muskler ska fungera. Både för högt och för lågt kaliumvärde kan ge rubbningar av hjärtrytmen. Vid nedsatt njurfunktion kan utsöndringen av kalium minska vilket kan leda till ett förhöjt kaliumvärde i blodet.

Normalvärde: 3,3-4,6 mmol/L.
Albumin
Albumin är ett äggviteämne (protein) som finns i blodet och som bildas i levern. Albumin håller vätskan på plats i blodbanan. Vid vissa former av njursjukdom läcker albumin ut i urinen, och då sjunker albuminmängden i blodet. Vid lågt albuminvärde i blodet kan man bli svullen (t.ex. på fötter, anklar, underben, fingrar, ansikte) eftersom vattnet inte stannar kvar i blodbanan utan läcker ut i olika vävnader. Albuminvärdet kan även vara ett mått på hur bra näringstillståndet är.

Normalvärde: 36-48 g/L (normalvärdet kan variera beroende på vilken analysmetod som används).
Kalcium (kalk)
Kalcium är ett mineralämne. Största mängden finns i skelettet. Låg kalciummängd i skelettet leder till benskörhet (osteoporos). Men kalcium har även andra viktiga funktioner i t ex muskulaturen och nervsystemet. D-vitamin är ett vitamin som deltar aktivt i upptaget av kalcium från tarmen. Vid njursvikt minskar bildningen av D-vitamin. Detta är en av orsakerna till att personer med njursvikt kan få en rubbad kalkbalans.

Normalvärde: (korrigerat kalcium) 2,15-2,65 mmol/L.
Fosfat
Fosfat är ett mineralämne som finns upplagrat i många olika vävnader i kroppen. Den största mängden finns i skelettet. Fosfat tillförs kroppen genom kosten. Eftersom fosfat utsöndras via njurarna stiger fosfatvärdet i blodet vid njursvikt. Det är viktigt att behandla ett högt fosfatvärde eftersom det kan leda till utfällningar, bl.a. i leder med ledsmärta som följd. Även skelettet tar skada av en rubbad fosfatbalans.

Normalvärde: 0,7-1,5 mmol/L.
Standardbikarbonat
Standardbikarbonat är ett prov som avspeglar blodets surhetsgrad (pH-värde). Vid njursvikt ansamlas en stor mängd olika ämnen som gör blodet surt. Bikarbonat bildas och används av kroppen för att korrigera blodets surhetsgrad. Ett sätt att mäta blodets surhetsgrad (pHvärde) är att bestämma bikarbonatmängden i blodet (standardbikarbonatvärdet). Standardbikarbonatvärdet blir lågt när blodet är surt.

Normalvärde: 19,0 – 26,0 mmol/L.
Koldioxid / Totalkolsyra
Detta är andra typer av prover, som mäter surhetsgraden i blodet (se “Standardbikarbonat” ovan).
Parathormon (PTH) eller bisköldkörtelhormon
De fyra bisköldkörtlarna sitter på halsen och styr kalkbalansen i kroppen. Rubbningar i kalk- och fosfatbalansen vid njursvikt påverkar bisköldkörtlarna och deras produktion av parathormon (PTH). Ett högt PTH-värde innebär att kalk tas från skelettet som då riskerar att bli urkalkat och skört.

Normalvärde: 15-65 ng/L.

Önskvärda PTH-nivåer vid njursvikt*:
  • vid njurfunktion/GFR 40-30 ml/min: Från normalvärde till 2 gånger övre normalgräns
  • vid njurfunktion/GFR 30-15 ml/min: 2-3 gånger övre normalgräns
  • vid njurfunktion/GFR <15 ml/min: 3-5 gånger övre normalgräns

* Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF), 2007. Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt.

CRP
CRP (c-reactive protein) är ett äggviteämne som ökar vid infektioner och inflammationer. CRP kallas ibland även för ”snabbsänka”.

Normalvärde: < 3 mg/L.
LPK
LPK (leucocytpartikelkoncentration): är en gemensam beteckning för blodets vita blodkroppar. Vita blodkroppar medverkar i kroppens infektionsförsvar. Vid bakteriella infektioner stiger vanligen LPK.

Normalvärde: 4,0-9,0 x 109/L.
Blodfetter
Med blodfettsrubbning menas förhöjda halter av kolesterol och/eller triglycerider. Man vet att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar vid höga blodfettsnivåer. Personer med njursjukdom har ökad risk för att får hjärtkärlsjukdom. Det är därför sannolikt viktigt med god blodfettskontroll.

Önskvärda nivåer hos personer som lider av hjärtkärlsjukdom eller har andra riskfaktorer:
Triglycerider: < 1,7 mmol/L.
Total kolesterol: < 5 mmol/L.
HDL (det goda kolesterolet): > 1 mmol/L.
LDL (det onda kolesterolet): < 3 mmol/L.


Njurdagboken är framtagen av
Pagels A*, Wång M*, Eriksson A**, Magnusson A* och Melander S**
*Karolinska Universitetssjukhuset, **Universitetssjukhuset i Linköping.
Njurarnas funktioner & sjukdomar
Prover & provsvar

Läkemedel
Hälsa
Kost
Fysisk aktivitet
Kurator
Behandlingsalternativ
Patientförening
Ordlista

Länkar & litteratur
Min egen dagbok
Film

Roche     Kontakta Roche      Användarvillkor      Juridisk information